Stenoperation i gallblåsan är det namn som ges till avlägsnandet av stenar i gallblåsan. Den ”slutna metoden”, som är ett av sätten att utföra denna operation (det är en mindre invasiv metod jämfört med den andra metoden som kallas öppen metod), kallas också laparoskopisk metod.
Den laparoskopiska metoden utförs genom att små hål öppnas under operationen och det opererade området ses genom en enhet som kallas laparoskop och ingreppen utförs genom denna enhet. Med denna metod görs ett mycket mindre snitt i stället för ett stort snitt som måste göras under operationen. På så sätt minskar smärtan och läkningsprocessen under den postoperativa perioden och patienten kan återgå till sitt normala liv på kortare tid.
Vilka är skillnaderna mellan sluten metod och öppen metod vid gallblåseoperation?
Den slutna metoden utförs genom att öppna ett mycket mindre snitt under gallblåseoperationen, istället för ett stort snitt som måste öppnas under operationen. På så sätt minskar smärtan och läkningsprocessen under den postoperativa perioden och patienten kan återgå till ett normalt liv på kortare tid. I vissa fall kan dock laparoskopisk metod inte vara tillämplig och öppen metod kan vara att föredra.
Till exempel kan faktorer som patientens kroppsstruktur, storlek och antal gallstenar göra den laparoskopiska metoden svår. Av den anledningen fattas beslutet om vilken metod som är lämpligast av en specialistläkare baserat på resultaten av utvärderingen.
Den öppna metoden utförs genom ett stort snitt under gallblåseoperationen, som måste öppnas under operationen. Denna metod är mer invasiv än den laparoskopiska metoden och smärtan och läkningsprocessen kan vara längre under den postoperativa perioden. I vissa fall kan dock laparoskopisk metod inte vara tillämplig och öppen metod kan vara att föredra.
Till exempel kan faktorer som patientens kroppsstruktur, storlek och antal gallstenar göra den laparoskopiska metoden svår. Av den anledningen fattas beslutet om vilken metod som är lämpligast av en specialistläkare baserat på resultaten av utvärderingen.
Vad bör man tänka på före en gallblåseoperation?
Följande försiktighetsåtgärder bör vidtas före gallstensoperation:
- Utföra preoperativa kontroller: Före gallstensoperationen informeras patienten om sitt allmänna hälsotillstånd och ytterligare kontroller utförs vid behov. Till exempel kan blod- och urinprover tas och testas.
- Behandling av behandlingsbara tillstånd: Det är viktigt att behandla tillstånd som diabetes och högt blodtryck före operationen.
- Fasta före operationen: Ingen mat eller dryck får intas före operationen, vanligtvis upp till 6 timmar före operationen. Detta görs för att maginnehållet inte ska störas under operationen.
- Ta nödvändiga mediciner: Det är viktigt att ta de mediciner som ska användas före, under och efter operationen enligt läkarens ordination.
- Göra nödvändiga förberedelser för operationen: Före operationen ska patienten göra de nödvändiga förberedelserna för operationen. Till exempel regional skrapning av håret, hålla de kläder som krävs för operationen redo.
- Informera om de procedurer som ska utföras under operationen: Före operationen informeras patienten om de procedurer som ska utföras under operationen och vid behov tas deras farhågor upp. På så sätt kommer patienten att känna sig mer bekväm under operationen och inte oroa sig.
- Information om de försiktighetsåtgärder som ska vidtas under den postoperativa perioden: Före operationen informeras patienten om de försiktighetsåtgärder som ska vidtas under den postoperativa perioden. Patienten informeras t.ex. om när han/hon kan gå efter operationen, när han/hon kan äta och när medicinering bör ske.
Vad bör man tänka på efter en gallblåseoperation?
- Smärtlindring under den postoperativa perioden: Smärta under den postoperativa perioden är ett normalt tillstånd och det är viktigt att ta de mediciner som läkaren ger i tid för smärtlindring. Vid överdriven smärta bör läkaren informeras.
- Följ läkarens rekommendationer under den postoperativa perioden: Under den postoperativa perioden är det viktigt att följa läkarens rekommendationer och följa den rekommenderade fysiska aktiviteten och kostrekommendationerna. På så sätt påskyndas läkningsprocessen och riskerna minskas.
- Postoperativa uppföljningskontroller: Under den postoperativa perioden är det viktigt att utföra de uppföljningskontroller som läkaren har angett. På så sätt övervakas läkningsprocessen och nödvändiga åtgärder vidtas vid behov.
- Vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra återfall av gallsten: För att förhindra att gallsten bildas är det viktigt att följa de kost- och livsstilsförändringar som rekommenderas av läkaren.
- Minska stress: Att minska stress under den postoperativa perioden påskyndar läkningsprocessen och minskar riskerna. Därför är det viktigt att tillämpa stresshanteringsmetoder.
Är sluten metod riskfylld vid gallblåseoperation?
Gallstensoperation är ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna gallsten. Gallstenar är fasta ämnen som bildas i gallblåsan och orsakas av kalciumoxalat, kolesterol eller pigment. Gallstenar ansamlas i gallblåsan och blockerar cirkulationen av gallsekret, vilket ofta orsakar symtom som buksmärtor, kräkningar och svaghet.
Gallstenskirurgi utförs vanligtvis laparoskopiskt. Den laparoskopiska metoden gör att det kirurgiska ingreppet kan utföras genom ett mindre hål. På så sätt påskyndas läkningsprocessen efter operationen och smärtan blir mindre. Ibland kan dock den laparoskopiska metoden vara olämplig och det kirurgiska ingreppet utförs då med en öppen metod. Den öppna metoden utförs genom ett större snitt och därför kan läkningsprocessen ta längre tid och orsaka mer smärta.
Som med alla kirurgiska ingrepp innebär gallstenskirurgi vissa risker. Dessa inkluderar infektion, blödning, problem med anestesi och vissa komplikationer som påverkar det kirurgiska fältet. Dessa risker är dock vanligtvis mycket sällsynta och kan minimeras genom försiktighetsåtgärder som vidtas av kirurgen.
Därför kan en gallblåseoperation inte alltid vara helt riskfri, men om ingreppet utförs laparoskopiskt minskar riskerna. Före det kirurgiska ingreppet kan information om den lämpligaste metoden för kirurgi erhållas genom att rådgöra med kirurgen.
Assoc.Dr.İsmail SERT tog examen från Ege University, medicinska fakulteten och slutförde sin specialistutbildning vid Tepecik Training and Research Hospital, allmänkirurgiska kliniken. Under sin specialistutbildning fick han utbildning i transplantation av öceller i bukspottkörteln, levertransplantation och njurtransplantation, lever- och bukspottkörtelkirurgi vid Genèves universitetssjukhus i Schweiz under 6 månader.
