Karaciğer Fonksiyon Testleri

Test av leverfunktionen

Leverfunktionstest (LFT) är en grupp blodprov som används för att bedöma leverfunktionen och upptäcka leverskada eller leversjukdom. Dessa tester mäter olika enzymer, proteiner och andra ämnen som produceras eller bearbetas av levern. LFT-tester beställs vanligtvis av läkare som en del av rutinmässiga hälsoundersökningar eller för att övervaka utvecklingen av leversjukdom eller behandlingseffektivitet. De kan också beställas för att undersöka orsaken till symtom som gulsot, buksmärtor eller illamående.

Det finns flera leverfunktionstester, bland annat alanintransaminas (ALT), aspartattransaminas (AST), alkaliskt fosfatas (ALP), gammaglutamyltransferas (GGT) och bilirubin. Förhöjda nivåer av dessa ämnen kan tyda på leverskada eller leversjukdom, medan sänkta nivåer kan tyda på nedsatt leverfunktion. Onormala KCFT-resultat tyder dock inte alltid på leversjukdom och ytterligare tester kan behövas för att bekräfta diagnosen.

Vilka är typerna av leverfunktionstest?

Det finns olika typer av leverfunktionstester som används för att bedöma leverns hälsa och funktion. Några av typerna av leverfunktionstester är följande:

  • Alanintransaminas (ALAT): Ett av de vanligaste leverfunktionstesterna. Det mäter nivån av ett enzym som främst finns i levern. Höga ALAT-nivåer kan tyda på leverskada eller leversjukdom.
  • Aspartattransaminas (AST): Ett annat leverenzym, aspartattransaminas (AST), testas också ofta eftersom höga AST-nivåer kan tyda på leverskada eller leversjukdom.
  • Alkaliskt fosfatas (ALP): Ett annat leverenzym som ofta mäts i leverfunktionstester. ALP-nivåerna kan vara förhöjda vid olika lever- och bensjukdomar.
  • Gamma-glutamyltransferas (GGT): Detta är ett annat leverenzym som testas. Höga nivåer av GGT kan tyda på leversjukdom eller överdriven alkoholkonsumtion. Slutligen är bilirubin ett ämne som produceras av levern och som kan ansamlas i blodet när levern inte fungerar som den ska.

Vad tittar man på vid ett leverfunktionstest?

I blodprov som används för att kontrollera leverns hälsostatus diagnostiseras sjukdomen genom att man tittar på doseringen av följande.

  • Enzymer från hepatocyter (transaminaser – AST, ALT, ALP och GGT).
  • Direkt och indirekt bilirubin (doseringen i urinen är också viktig).
  • Plasmaproteiner (total mängd, albumin och/eller globuliner).
  • Koagulationsfaktorer (protrombintid och partiell tromboplastintid).
  • Specifika antikroppar mot hepatit A, hepatit B, hepatit D och hepatit E.

Leverfunktionstester är användbara för att bedöma och övervaka akut och kronisk inflammation (hepatit), leversjukdom (från cirros till cancer).

I de flesta fall krävs en viss kombination av specifika tester för att hitta orsaken till leversjukdomen, samt för att fastställa dess art och svårighetsgrad.

Leverpanel: när indikeras det av läkaren?

Din läkare kan kontrollera dina levervärden i följande fall:

  • Misstankar om att organet kan ha ett känt eller misstänkt problem.
  • Om patienten tar hepatotoxiska läkemedel.

Leverprover är också indicerade vid förekomst av symtom som tyder på leversjukdom, t.ex.

  • Gulsot (gul missfärgning av hud, sclera och andra vävnader orsakad av överskott av cirkulerande bilirubin).
  • Mörk urin.
  • Illamående, kräkningar och diarré.
  • Förlust av aptit.
  • Blodig eller mörk avföring.
  • Svullnad eller smärta i buken.
  • Förändringar i kroppsvikten.
  • Trötthet eller svaghet.

Ett eller flera av dessa levervärden kan också bedömas om en person har en vana av överdriven alkoholkonsumtion eller har utsatts för hepatitvirus.

Tolkning av resultat från leverfunktionstest

Tolkningen av resultaten från leverfunktionstester beror på jämförelsen av de uppmätta värdena med normala referensintervall. Dessa intervall kan variera beroende på faktorer som vilket laboratorium som används, patientens ålder och kön. Förhöjda nivåer av vissa ämnen kan tyda på leverskada eller leversjukdom, medan sänkta nivåer kan tyda på nedsatt leverfunktion. Förhöjda ALAT- och ASAT-nivåer kan t.ex. tyda på leverskada till följd av virushepatit, alkoholmissbruk eller icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. Förhöjda ALP-nivåer kan tyda på leversjukdom, bensjukdomar eller blockerade gallgångar.

Bilirubinnivåer kan också mätas i leverfunktionstester. Förhöjda bilirubinnivåer kan tyda på leversjukdom, blockerade gallgångar eller hemolys. Hemolys är ett tillstånd där röda blodkroppar förstörs snabbare än levern kan avlägsna deras biprodukter. Dessutom kan låga nivåer av albumin, ett protein som produceras av levern, tyda på nedsatt leverfunktion. Onormala resultat av leverfunktionstester tyder dock inte alltid på leversjukdom och ytterligare tester kan behövas för att bekräfta diagnosen.

Vilka är orsakerna till onormala resultat av leverfunktionstester?

Onormala resultat av leverfunktionstester kan orsakas av olika faktorer. Leversjukdom, t.ex. hepatit eller cirros, kan orsaka förhöjda värden av leverenzymer i blodet. Alkoholkonsumtion kan också orsaka leverskador och förhöjda leverenzymnivåer. Vissa mediciner som statiner eller acetaminofen kan orsaka leverskador och onormala resultat av leverfunktionstester. Fetma och icke-alkoholorsakad fettleversjukdom kan också försämra leverfunktionen och orsaka förhöjda leverenzymnivåer.

Viral hepatit, inklusive hepatit A, B och C, kan orsaka leverinflammation och leverskada. Autoimmuna sjukdomar som autoimmun hepatit och primär biliär cirros kan också orsaka onormala resultat av leverfunktionstester. I sällsynta fall kan genetiska leversjukdomar som hemokromatos eller Wilsons sjukdom orsaka leverskador och förhöjda nivåer av leverenzymer.

Uppföljande testning efter onormala resultat av leverfunktionstest

Om resultaten av leverfunktionstesterna är onormala kan ytterligare tester krävas för att bekräfta diagnosen och fastställa orsaken till leverskadan eller leversjukdomen. Ytterligare utvärdering kan omfatta bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI) för att bedöma leverns storlek, form och struktur. En leverbiopsi kan också utföras för att bedöma leversjukdomens svårighetsgrad och fastställa den bästa behandlingen.

Ytterligare blodprover kan också beställas för att bedöma leverfunktionen och fastställa den bakomliggande orsaken till leverskadan. Till exempel kan ett test för viral hepatit hjälpa till att identifiera det specifika virus som orsakar infektionen, medan test för specifika antikroppar kan indikera en autoimmun sjukdom. Behandlingen av leversjukdom beror på den bakomliggande orsaken och kan omfatta livsstilsförändringar, medicinering eller kirurgi. Regelbunden kontroll av leverfunktionen genom uppföljande tester är nödvändig för att övervaka sjukdomens utveckling och säkerställa att behandlingen är effektiv.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *