En pankreaspseudocysta kännetecknas av en vätskefylld hålighet i eller runt bukspottkörteln. Detta uppstår vanligtvis efter akuta eller kroniska pankreatitattacker. Processen börjar när pankreasenzymer läcker från skadade kanaler och leder till en ansamling av vätska omgiven av fibrös vävnad. I vissa fall ger pseudocystor inga symptom, men de kan orsaka buksmärta, illamående och kräkningar. Om pseudocystan leder till komplikationer kan enbart observation vara otillräcklig, och endoskopisk eller kirurgisk åtgärd kan bli nödvändig. Behandlingsalternativen varierar beroende på patientens tillstånd och symtomens svårighetsgrad.
| Definition | En pankreaspseudocysta är en godartad cystisk bildning fylld med pankreasvätska, som utvecklas runt bukspottkörtelns vävnad. Den uppstår oftast efter akut eller kronisk pankreatit och saknar en äkta kapsel, utan avgränsas av omgivande vävnad. |
| Symtom | En känsla av fyllnad eller smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar, nedsatt aptit, matsmältningsbesvär, ibland feber samt trycksymtom på angränsande organ (till exempel hinder i magsäck eller tarm). |
| Orsaker | Akut eller kronisk pankreatit (inflammation i bukspottkörteln), pankreasskada, gallsten eller överdriven alkoholkonsumtion kan göra att bukspottkörtelns vätska ansamlas i omgivande vävnad. |
| Riskfaktorer | Kronisk alkoholanvändning, gallstenar, tidigare pankreatitepisoder, trauma eller genomgången kirurgi i bukspottkörteln. |
| Diagnostiska Metoder | Ultraljud, CT-skanning, MR eller MRCP (Magnetisk Resonanskolangiopankreatografi) används för att bedöma cystans storlek, läge och innehåll. I vissa fall kan analys av cystvätskan utföras. |
| Behandlingsalternativ |
– Observation: Små och symtomfria pseudocystor övervakas regelbundet. – Endoskopisk Dränering: Vid symtomatiska eller växande pseudocystor kan dränering utföras med endoskopiskt ultraljud. – Kirurgisk Dränering: Om endoskopiska metoder inte räcker eller vid komplicerade fall kan cystan dräneras kirurgiskt. |
| Komplikationer | Infektion (abscessbildning), cystruptur (bristning av cystan), blödning, hinder i matsmältningskanalen, spridning av cystvätskan till närliggande organ. |
| Förebyggande Åtgärder | Begränsa eller helt avstå från alkohol, följ en balanserad kost för att minska risken för pankreatit, förebygg gallsten och buktrauma, samt gå på regelbundna kontroller vid tidigare pankreatithistorik. |
| Uppföljning och Livsstil | Regelbundna läkarkontroller och bilddiagnostik för att övervaka cystan, undvik alkohol och fet mat, ät lättsmält kost, samt utveckla hälsosamma levnadsvanor i samråd med läkare. |
Vad är en pankreaspseudocysta?
En pankreaspseudocysta är en vätskefylld blåsa som uppstår i eller i närheten av bukspottkörteln, vanligtvis efter pankreatitepisoder. Till skillnad från riktiga cystor saknar den ett epitelcellslager, vilket skiljer pseudocystan från andra cystiska bildningar. Under pankreatit frisätts enzymer som skadar bukspottkörtelns vävnad, och som svar bildas en kapselliknande struktur av fibrös eller inflammatorisk vävnad.
Pseudocystor uppstår genom att bukspottkörtelns kanaler skadas, vilket gör att pankreasenzymer läcker ut i omgivande vävnader. Detta enzymläckage utlöser ett inflammatoriskt svar som leder till en vätskeansamling bestående av enzymer, blod och död vävnad. Nedan följer några kännetecken:
- Pseudocystor uppträder i bukhålan, i nära anslutning till bukspottkörteln.
- Håligheten innehåller nekrotisk vävnad, blod och enzymer.
- Saknar epitelceller och skiljer sig därmed från andra typer av cystor.
Varför uppstår en pankreaspseudocysta?
Den vanligaste orsaken till pankreaspseudocystor är pankreatit, särskilt i akut eller kronisk form. Dessa tillstånd är ofta kopplade till alkoholkonsumtion eller gallstenar. Överdriven alkoholanvändning har en toxisk påverkan på bukspottkörteln och leder till inflammation och vävnadsdöd. I den skadade vävnaden bildas då en vätskeansamling omsluten av fibrös vävnad. Studier visar att alkoholrelaterad pankreatit ofta medför långvariga komplikationer, såsom blockeringar i bukspottkörtelkanalerna, vilket ökar risken för pseudocystor.
En annan vanlig orsak är gallsten, som kan leda till så kallad biliär pankreatit (akut pankreatit orsakad av gallsten). Gallsten kan blockera utflödet från pankreasgången, vilket gör att bukspottkörtelns sekret och enzymer samlas upp och skadar vävnaden. Detta kan på sikt leda till bildning av pseudocystor. Alkoholrelaterad pankreatit leder dock oftare till allvarligare komplikationer och en högre risk för pseudocystbildning.
Mindre vanliga orsaker är buktrauma. Särskilt hos barn kan trubbigt eller penetrerande våld mot buken skada bukspottkörtelkanalerna och orsaka läckage av pankreasvätska. I pediatriska fall utgör detta en betydande orsak till pseudocystor.
Vilka är symtomen på en pankreaspseudocysta?
Symtomen på pankreaspseudocystor varierar beroende på cystans storlek och läge. Mindre pseudocystor ger ofta inga symtom, men större eller komplicerade kan ge tydliga besvär. Det vanligaste symtomet är smärta i övre delen av buken, ibland med utstrålning mot ryggen, som kan förvärras efter måltider. Illamående och kräkningar är också vanliga, särskilt när pseudocystan trycker på angränsande organ som magsäcken.
Andra symtom kan vara uppblåsthet och tidig mättnadskänsla. Patienter kan känna sig mätta redan efter små mängder mat. Blir pseudocystan infekterad kan feber uppstå, vilket ökar risken för allvarligare följdsjukdomar. Gulsot kan förekomma om cystan blockerar gallgångarna; detta visar sig som gulnad hud och gula ögonvitor och kräver omedelbar behandling.
Om pseudocystan trycker på omgivande vävnad kan det också orsaka gastrointestinal obstruktion. Då uppträder intensiv buksmärta, illamående, kräkningar och matintolerans. Eftersom pankreaspseudocystor kan leda till allvarliga komplikationer bör de följas noggrant.
Hur diagnostiseras en pankreaspseudocysta?
Diagnosen av en pankreaspseudocysta ställs oftast med hjälp av olika avbildningsmetoder som ger detaljerad information om cystans storlek, läge och egenskaper. De vanligaste metoderna är:
- Ultraljud: Används ofta i första skedet eftersom det är icke-invasivt. Visar pseudocystor som vätskefyllda håligheter, men resultatet kan ibland påverkas av tarmgas eller kroppsfett.
- Datortomografi (CT) av buken: En vanlig metod för att bekräfta och karaktärisera pseudocystor, med tvärsnittsbilder som ger omfattande information om cystans storlek och innehåll samt eventuella komplikationer som infektion eller blödning.
- MRI (Magnetisk resonanstomografi): Ger utmärkt mjukdelskontrast och hjälper till att särskilja pseudocystor från andra cystiska förändringar såsom neoplasmatiska cystor.
- Endoskopiskt ultraljud (EUS): En avancerad metod som kombinerar endoskopi och ultraljud för högupplösta bilder. Används vid oklarheter efter CT eller MRI för mer detaljerad kartläggning av pseudocystan.
- Tunn-nålsaspiration (FNA): Utförs vid misstanke om annan cystisk process än pseudocysta. Genom provtagning av cystvätskan kan man särskilja godartade pseudocystor från maligna eller premaligna tillstånd.
Vilka behandlingsmetoder finns för en pankreaspseudocysta?
Behandlingen av pankreaspseudocystor beror på cystans storlek, symtom och eventuella komplikationer. Mindre och symtomfria cystor kan följas upp utan aktiv åtgärd; de kan minska eller försvinna spontant inom några veckor. Vid mer uttalade symtom eller om cystan växer övervägs andra behandlingsmetoder. Några vanliga alternativ:
- Observation och Uppföljning: Om cystan är under 6 cm och inte ger påtagliga symtom kan man välja regelbunden kontroll. Symtomlindring med smärtstillande läkemedel och intravenös vätska kan ges vid behov.
- Endoskopisk Dränering: För större eller symtomatiska pseudocystor är endoskopisk dränering oftast förstahandsval. Via endoskopet skapas en förbindelse mellan pseudocystan och magsäcken eller duodenum, så att vätskan kan tömmas. Metoden har god framgång och kortare återhämtningstid jämfört med kirurgi.
- Perkutan Dränering: Om endoskopi inte är möjligt kan perkutan dränering utföras under vägledning av CT eller ultraljud. Då läggs en kateter genom huden in i cystan för att tömma innehållet. Metoden är effektiv men medför något högre infektionsrisk än endoskopisk dränering.
- Kirurgisk Dränering: Vid svårbehandlade eller komplicerade fall krävs kirurgi, särskilt om endoskopiska eller perkutana metoder misslyckas eller om cystväggen är mycket tjock. Kirurgiska ingrepp är mer invasiva och återhämtningstiden är längre.
Vilka möjliga komplikationer kan en pankreaspseudocysta ge upphov till?
Utan behandling kan pankreaspseudocystor medföra flera allvarliga komplikationer. En av de viktigaste riskerna är infektion, där pseudocystan kan omvandlas till en bukspottkörtelabscess. Om den inte behandlas kan infektionen leda till sepsis, vilket utgör ett livshotande tillstånd med risk för organsvikt.
En annan allvarlig komplikation är spontan bristning av pseudocystan. Innehållet kan då läcka ut i bukhålan och orsaka peritonit, en svår bukhinneinflammation. När toxiska ämnen frigörs kan patienten hamna i chocktillstånd, vilket kräver omedelbar vård.
Pseudocystor kan också orsaka inre blödningar. Om närliggande blodkärl eroderas kan allvarliga blödningar uppstå, särskilt vid hemorragiska pseudocystor. Dessa kräver akut medicinsk intervention.
Slutligen kan en större pseudocysta utöva tryck på omgivande organ, såsom magsäcken, tarmarna eller gallgångarna, vilket kan leda till obstruktion. Detta försämrar matsmältningen och blodflödet och kan i vissa fall ge upphov till portal hypertension.
Vanliga Frågor
Vad är en pankreaspseudocysta och hur uppstår den?
En pankreaspseudocysta är en vätskefylld blåsa i bukhålan, oftast en komplikation av pankreatit. Enzymer från bukspottkörteln läcker ut och skadar närliggande vävnader, där vätska och debris inkapslas av fibrös vävnad. Pseudocystor ses i 5–16% av akuta pankreatitfall och i 30–40% av kroniska. Riskfaktorer inkluderar alkoholrelaterad pankreatit, kronisk pankreatit och infekterad pankreasnekros.
Vilka symtom uppvisar pseudocystor?
Vanliga symtom är buksmärta, uppblåsthet, illamående, kräkningar och aptitlöshet. I vissa fall förekommer feber, diarré, viktnedgång, gulsot (gulaktig hud och ögon) och ömmande bukresistens. Komplikationer som infektion, blödning, tryck på omgivande strukturer eller bristning kan leda till kraftig buksmärta, blodiga kräkningar, svimning och snabb puls. Vid sådana tecken bör man söka vård snabbt, då obehandlade pseudocystor kan få allvarliga följder.
Kan en pankreaspseudocysta behandlas utan operation?
Ja, ofta läker pankreaspseudocystor utan kirurgiska ingrepp, särskilt efter akut pankreatit. Den spontana regressionsgraden varierar mellan 8% och 70%. Vid symtomatiska eller bestående pseudocystor kan endoskopisk dränering vara ett mindre invasivt och effektivt alternativ till kirurgi. Endoskopisk dränering innebär färre komplikationer och kortare sjukhusvistelse. Valet av behandling beror på storlek och placering av cystan samt patientens allmäntillstånd.
Finns det en risk att pseudocystor blir cancer?
Pankreaspseudocystor uppstår oftast vid pankreatit och är godartade. De utvecklas inte till cancer. Däremot kan vissa andra bukspottkörtelcystor, såsom mucinösa cystiska neoplasmer (MCN) och intraduktala papillära mucinösa neoplasmer (IPMN), innebära en förhöjd risk för cancer. Därför är korrekt diagnos och uppföljning viktig.
Hur stor är risken för återfall efter behandling av en pseudocysta?
Risken för återfall varierar beroende på behandlingsmetod. Vid kirurgisk dränering rapporteras ett återfallsintervall mellan 0% och 12%, vid endoskopisk dränering cirka 3% och vid perkutan dränering omkring 16,3%. Faktorer som påverkar återfallsrisken är bland annat pseudocystans storlek, varaktighet och underliggande sjukdomar, i synnerhet kronisk pankreatit.
